Roots bloody roots
När jag var ungefär fem år upptäckte jag Elvis Presley genom mina föräldrars gamla LP-samling. De andra barnen på dagis tyckte nog jag var lite märklig när jag mitt under det neonfärgade 80-talet med sitt syntetiska ljudlandskap kom släpande med Elvis-kasseter till musikrummet. Detta bekom dock inte mig som med vattenkammat hår och mantel försökte sjunga med i texterna med en plastgitarr runt halsen. Tjejerna som stod och mimade till Samantha Fox och Sabrina fick faktiskt flytta sig från spegeln. Jag visste redan då att det jag lyssnade på var bättre.
Alla som är det minsta intresserade av populärkultur i allmänhet och rockhistoria i synnerhet vet att Elvis "snodde" mycket i sin tidiga stil från de svarta i USA. Hans första inspelningar stinker av blues och många av de lugnare låtarna var väldigt inspirerade av gospel från de svartas församlingar. USA var som bekant oerhört segregerat på denna tiden. Detta faktum kan dock inte ta något ljus ifrån Elvis oerhörda talang. Det skulle vara som att säga att Eminem inte kan rappa bara för att han är vit. Elvis röst i början av karriären var extremt säregen, sexig och uppkäftig. Han ansågs allmänt som en rebell.
Debutalbumet kom 1956 och slog ner som en bomb. Elvis gästade flera stora TV-shower och blev snabbt en stor stjärna. En av de låtar jag redan som barn tyckte var en av Elvis' bästa är "Heartbreak Hotel" från just denna platta. Grym text och en sånginsats som än idag håller världsklass i jämförelse med vilken rocksångare som helst.
Elvis Presley – Heartbreak Hotel - 2005 DSD remastered
Detta är rötterna. Rötterna till mitt eget intresse för rockmusiken, men också av många ansett som rötterna till den stora våg av rock- och popmusik som under sent 50-tal tog världen med storm och än idag inspirerar människor från alla världens länder att börja spela instrument, sjunga eller bara lyssna och njuta. Hur man än väljer att se på saken kan ingen förneka Elvis' betydelse i rockens historia. Shake, rattle and roll motherfuckers och låt denna legend leva vidare för evigt!
Martin
Twist Action Heroes
Alla som är det minsta intresserade av populärkultur i allmänhet och rockhistoria i synnerhet vet att Elvis "snodde" mycket i sin tidiga stil från de svarta i USA. Hans första inspelningar stinker av blues och många av de lugnare låtarna var väldigt inspirerade av gospel från de svartas församlingar. USA var som bekant oerhört segregerat på denna tiden. Detta faktum kan dock inte ta något ljus ifrån Elvis oerhörda talang. Det skulle vara som att säga att Eminem inte kan rappa bara för att han är vit. Elvis röst i början av karriären var extremt säregen, sexig och uppkäftig. Han ansågs allmänt som en rebell.
Debutalbumet kom 1956 och slog ner som en bomb. Elvis gästade flera stora TV-shower och blev snabbt en stor stjärna. En av de låtar jag redan som barn tyckte var en av Elvis' bästa är "Heartbreak Hotel" från just denna platta. Grym text och en sånginsats som än idag håller världsklass i jämförelse med vilken rocksångare som helst.
Elvis Presley – Heartbreak Hotel - 2005 DSD remastered
Detta är rötterna. Rötterna till mitt eget intresse för rockmusiken, men också av många ansett som rötterna till den stora våg av rock- och popmusik som under sent 50-tal tog världen med storm och än idag inspirerar människor från alla världens länder att börja spela instrument, sjunga eller bara lyssna och njuta. Hur man än väljer att se på saken kan ingen förneka Elvis' betydelse i rockens historia. Shake, rattle and roll motherfuckers och låt denna legend leva vidare för evigt!
Martin
Twist Action Heroes
Kommentarer
Trackback
