Classic and epic!

Det finns ballader och det finns ballader. En del ballader är bara äckligt smöriga och framkallar spykänslor, men det finns också ballader som ger rysningar längs hela ryggraden i kombination med matchande gåshud på armarna. Dessa låtar är väldigt lätträknade, men när man väl hör dem vet man direkt.

För mig personligen handlar detta oftast om vad sångaren kan förmedla med sin röst, naturligtvis i kombination med en stark melodi. Texten bör också ha en djupare mening än det klassiska "I love you, I miss you, I wanna hold you blablabla..." och gärna beröra något laddat ämne.



Låten "She Talks To Angels" från The Black Crowes' debutalbum "Shake Your Money Maker" (1990) är precis en sådan ballad som man bara älskar. Det är ju bara så jävla bra!

The Black Crowes - Shake Your Money Maker

Gillar du videon med originalversionen ovan finns det även en akustisk version som är ruskigt bra. Den hittar du på länken nedan:

The Black Crowes – She Talks To Angels - acoustic

Intet öga torrt...

Martin
Twist Action Heroes

Om någon missat detta...

...så finns vi sedan en tid tillbaka även på MySpace och Twitter:

http://www.myspace.com/twistactionheroes/

http://www.twitter.com/twistactionhero/

På MySpace finns bland annat en kalender med alla kommande evenemang där vi dyker upp och spelar skivor. Bland våra vänner kan man även hitta en stor del av våra favoritband/-artister (fylls på kontinuerligt). Kan förhoppningsvis inspirera någon att hitta lite nya favoriter, samtidigt som det fungerar som en liten sneakpeak i hur våra skivsamlingar ser ut. Har du MySpace - adda gärna oss!

På Twitter lägger vi upp länkar till saker vi tycker är kul och skriver mindre uppdateringar när det händer något skoj som är värt att dela med sig av. Lite som en förenklad miniatyr av denna blogg, ifall man nu tycker att vi (läs: Martin) skriver för långa och tjatiga texter, haha! Har du Twitter - bli gärna en av våra följeslagare!

Twist Action Heroes



 



Tack Kristianstad!

Vi vill ännu en gång tacka alla glada Kristianstadsbor som kom till Club Black Tooth Grin i lördags och röjde som dårar! Även denna gång fick vi ett fantastiskt bemötande och det uppskattas enormt.

Ett alldeles särskilt tack till damen i den gula koftan (gammal nog att vara vår mamma) som inte ens gick av dansgolvet när vi spelade Raised Fist: Du var lätt kvällens coolaste gäst!

Vi vill också tacka Joel på Suckerpunch Clothing som sponsrade oss med varsin asgrym tröja! Håll utkik efter detta purfärska märke som förhoppningsvis når diverse butiker inom kort...

Twist Action Heroes


Ikväll välter vi K-town... IGEN!

Då var vi ännu en gång på plats i lilla Åhus hos Martins päron för att bli lite bortskämda. Men det är inte (enbart) därför vi är här...

Ikväll är det åter dags för Club Black Tooth Grin på O'Learys i Kristianstad och vi tänker göra vårt bästa för att folk i ren glädjeyra ska välta huset! Vi står bakom skivspelarna hela kvällen och det är din förlust om du inte är där!

Black Tooth Grin  

Som om detta inte vore nog är även representanter från Suckerpunch Clothing på plats och säljer märkets vårkollektion med hela 25% rabatt! Coola tröjor att matcha med ditt nya knogjärn alternativt ditt nya baseballträ. Attityd de luxe, men snygga grejer, så passa på om du vågar...

Ses ikväll era gamla sjörövare!

Twist Action Heroes


Airbourne + Taking Dawn på KB i Malmö, 100320

Efter att ha suttit och myst med en öl till The Slide i Vinylbaren var det dags för betydligt brutalare tongångar inne på KB! Vi missade större delen av förbandet Taking Dawn, men det lilla vi hörde lät ganska OK - mycket attityd och tunga riff, vilket ibland är good enough.

Så till Airbourne. Dessa galna australiensare som inte går att nämna utan att dra paralleller till AC/DC. Ett packat KB - helt utsålt - talar för sig själv... Deras testoteronstinna alkoholdoftande och inte minst bredbenta treackordsboogierock är omöjlig att motstå. Man kan säga vad man vill om att "det inte är originellt", men skit samma - det svänger och det svänger HÖGT! Inleder man dessutom sitt gig med det legendariska "Terminator"-introt så vet man onekligen sitt värde...



Det var snortight, proffessionellt, stundom galet och alldeles vansinnigt energiskt. Dessa herrar får Angus Young att se rätt trött ut, men så är de ju förstås aningen yngre. Är det något band som ens kan göra anspråk på AC/DC's titel som Australiens största rockband genom tiderna så är det möjligtvis Airbourne. Detta kräver troligen en ytterligare utveckling av bandet, så det ska bli ytterst intressant att se hur deras karriär kommer att fortlöpa.

Höjdpunkter: Sångaren/gitarristen Joel O'Keeffe sprang ner från scenen mitt i en låt och hoppade in bakom bardisken och fortsatte spela. Tog en stund innan folk reagerade - sjukt kul! Samma herre öppnade även ölburkar med pannbenet. Inget vi skulle ge oss på kanske, men synnerligen effektfullt... Låtarna "Back On The Bottle", "Runnin' Wild" och inte minst "Stand Up For Rock'n'Roll" måste också nämnas.

Med grav tinnitus och ett stort leende fortsatte denna afton bakom skivspelarna på Distortion - även där var det som vanligt god stämning och full rulle! Ännu en superkväll att (försöka) minnas.

Twist Action Heroes
 


The Slide (unplugged) på Vinylbaren, 100320

Plötsligt befann vi oss lite oväntat i Vinylbaren alldeles för tidigt för att vara en lördag, men så kan det ju också bli ibland... Hur som helst var det dags för ännu ett gig med The Slide, som är på tapeteten lite överallt just nu. Denna gång var det dags för ett nytt styrkeprov då de beslutat sig för att lira "unplugged" - som en intressant kontrast till gårdagens urladdning innan The Quireboys...

The Slide (unplugged)

Precis som allt annat dessa gossar företar sig gick det hur bra som helst och även om det kändes lite annorlunda, var det en form som passade bandet utmärkt! Vi ser gärna fler akustiska gig, så om någon arrangör läser - boka!

Twist Action Heroes


The Quireboys + The Slide på KB i Malmö, 100319

Direkt efter nedanstående after work var det raka spåret till KB! Vi ville ju såklart inte missa The Slide som fått äran att öppna för smått legendariska The Quireboys! Precis som vanligt levererade The Slide exakt vad vi förväntade oss - skitig, svängig rock'n'roll med inslag av blues som inte går att motstå. Detta ÄR Sveriges mest intressanta band just nu. Basta.

Efter The Slide var det dags för ett spelsuget The Quireboys att gå på scen och även de levererade precis vad vi förväntat oss - stilsäker klassisk rock med rötterna i The Faces och Rolling Stones med en sångare som låter som om han lever på Jack Daniels och taggtråd. Dessutom svingar han fint med mikrofonstativet och kommer minsann undan med det, för det känns liksom naturligt i sammanhanget. Mr. Spike Gray är utan tvekan The Quireboys och han kan sina grejer! 

The Quireboys, KB 2010  

Efter att ha skrikit oss hesa till klassiker som "Sex Party", "7 O' Clock" och "Whippin' Boy", som snyggt blandades med nyare material, var vi mycket nöjda och fortsatte sedan kvällen bakom skivspelarna i Vinylbaren. 
  
En grymt trevlig kväll på alla sätt!

Twist Action Heroes


Siesta! Kick-Off (med bl.a. The Medicinal Storytellers) på Babel i Malmö, 100319

Vi var på Siesta! Kick-Off med Mono Stereo, nokeys (från Italien) och The Medicinal Storytellers i fredags förra veckan. Gick mest dit för att vi hört gott om The Medicinal Storytellers, men gick därifrån med fler nya favoriter.

Hade du tänkt dig en lugn after work, kanske i sällskap med någon sötsak, så hade du gått bet - för här blev det åka av från första trumslaget! Tight, svängigt och levande samanfattar väl The Medicinal Storytellers gig ganska bra. Absolut ett band att hålla ett extra öga på om ni får chansen, förslagvis på Siesta!-festivalen i Hässleholm i sommar!

(Eller, förvisso lite sent på det, på Bodoni i Malmö ikväll!)

De två andra banden fick av diverse anledningar inte riktigt samma uppmärksamhet av de dansande superhjältarna, men vi kommer hur som helst ta nästa chans att kolla in dem, för gatan till Satan vad det lät bra!

I surroundljud...

Twist Action Heroes


Good morning sunshine...

En intensiv helg innebär ofta ett uppvaknande a la furioso på måndagsmorgonen.

Yada yada yada... Här kommer en lista, modell kortare (som sig bör), för ett gott uppvaknande.

God måndagmorgon

Olle
Twist Action Heroes


Ikväll fortsätter festen...

Hey you!

Efter en alldeles fantastisk kväll igår med hela tre grymma konserter och röj hela natten i Vinylbaren tycker vi inte det är lönt att bromsa, utan vi gasar istället och fortsätter festen ikväll!

Idag börjar det med att vi lirar plattor innan Airbourne med Taking Dawn som support går på scen inför ett utsålt (!) KB - kommer bli högoktanig svettig rock'n'roll när den är som bäst! Airbourne är ett gäng australiensare som i bästa AC/DC-anda röjer riktigt hört och visar att man fortfarande kan skapa musik som låter fräsch med tre-fyra ackord och mycket attityd. Ett smakprov från deras debutplatta som kom 2007:

Airbourne – Stand Up For Rock 'N' Roll

Som om detta inte vore nog sticker vi bort till Deep direkt efter konserten och fortsätter spela skivor på Distortion där vi med flera ikväll tänker mangla rockhits så att det bara stänker om det! En perfekt efterfest för dig som inte är sugen på att stanna kvar på KB efter gigen...

Distortion

I veckan när vi återhämtat oss kommer vi naturligtvis att skriva mer ingående om alla konserter, men nu är det uppladdning inför kvällen som gäller!

C-ya in the fog...

Twist Action Heroes

Ta på dig dina gyllene och ge dig ut i Malmö ikväll!

Starta med after work på Babel och kolla in The Medicinal Storytellers. På scen 18.30, men Babel öppnar redan vid 17.00 om våra källor inte är ute och cyklar på vårtunn is...

Därefter kilar du förbi Vinylbaren där Highway to Hell håller hov! Även där blir det grym livemusik med Trash Queen på scen, sedvanligt hårdrocks-quiz och grym musik... Detta börjar dock ganska tidigt, så det gäller att inte drälla allt för mycket på vägen dit!

Nu bör humöret och stämningen stigit ytterligare några nivåer, vilket är perfekt - för nu blir det åka av resten av kvällen! Ut från Vinylen och in på KB där Sleezy till en början väljer plattor innan det är dags för The Slide, Malmös egna baby doll bad boys, som hjälper körgubbarna i The Quireboys att ställa skåpet till rätta strax därefter... Kommer bli två riktigt grymma gig!

The Quireboys

Slutligen, men långt från slutet, har vi den stora glädjen att presentera oss själva som skivspelare inne på Vinylbaren. Någon gång efter spelningarna på KB. Som vanligt kommer vi göra allt som står i vår makt för att sparka stjärt och se till att du inte sitter stilla!

Några hålltider…

18.30: The Medicinal Storytellers

19.30: Trash Queen

21.00: The Slide

22-22.30-isch: The Quireboys

00.00: Twist Action Heroes

Enjoy!

Twist Action Heroes


Kent

Ikväll spelar Kent på Malmö Arena. Vi har inga biljetter, vilket känns som en miss även om vi båda sett dem ett par gånger. Vi hyllar därför Kent och alla lyckliga människor som ska dit med bästa låten från senaste plattan "Röd" som släpptes förra året. Enjoy...

 

En fantastisk låt! Ha det så kul på konserten alla ni som ska dit...


Twist Action Heroes

 


Melodifestivad...!?

Jag hade tänkt vägra in i det sista. Men ligger man hemma en jävla lördag med hosta och en förkylning från helvetet är man fan ursäktad. Så jag erkänner: JA. JAG SÅG FINALEN I MELODIFESTIVALEN. Och ja. Jag skäms lite, men nu är det gjort och jag tänker försöka skriva Sveriges kortaste blogginlägg om saken. I punktform. Varsågoda:

Peter Jöback: Vacker röst som vanligt, men lika intetsägande som en tisdag i februari. Som vanligt.

Eric Saade: Vem saa du?

Jessica Andersson: Inte ens spännande att titta på längre.

Pernilla Wahlgren: Trodde jag skulle skratta åt henne, men hon var rätt gullig faktiskt. Enda "riktiga schlagern" enligt de som tar detta på allvar. Hur man nu kan göra det?

Ola: Herregud, vilken fjant.

Salem al Fakir: Han kom undan med sin cred i behåll, trots en ganska tam låt. En skön kille med stor talang.

Andreas Johnson: Vad hände med den coola killen som sjöng "Glorious" för ett antal år sedan!? För jag såg inte honom trots att jag stirrade stint på bildskärmen.

Darin: Han försökte tydligen visa en mognare sida. De 12-åriga tjejerna skrek. Det gick sådär då va...

Timoteij: Fyra ruggigt söta tjejer, traditionella instrument och en trallig poplåt med inslag av folkmusik. Lika snällt och beskedligt som det låter, men detta är nog enda låten jag tror haft en chans i Europafinalen. Nu blir det dock inte så...

Anna Bergendahl: Söt tjej, söt låt och hej och hå, gissa vad!? Hon vann...! Mest förvånad var nog hon själv!?

Måns Zelmerlöw var oväntat stabil som programledare, såg ut som han inte gjort annat. Dolph Lundgren var mest...eh...tja...Dolph Lundgren kanske!? I övrigt har jag redan glömt (förträngt?) allt. Så intressant var detta med andra ord...

Nu är det tramskomedin "Wedding Singer" med Adam Sandler. Den har mer djup än Melodifestivalen tycker jag. Det ramlar samtidigt in lite SMS från folk som vill att man ska gå ut... Detta är så störigt, FÖR JAG ÖNSKAR INGET HELLRE ÄN ATT JAG VAR FRISK JUST NU!!! Som att man sitter hemma en lördag frivilligt!? Usch nej.

Så. Nu har jag surat av mig här också. Förlåt. Åter till filmen... Hoppas ni som inte har åtta kilo snor i huvudet har roligare än vad jag har!

Peace out...

Martin
Bored Action Wimp

Elektroniska nallebjörnar!?

Ett svenskt band med en väldigt intressant historia är Teddybears. De släppte sitt debutalbum "You Are Teddybears" redan 1993 och har sedan dess aldrig gjort vad folk förväntat sig. Redan på debuten kunde man ana lite elektroniska inslag mellan de hysteriska trummorna och en bassist med en slapteknik som fick Flea i Red Hot Chili Peppers att låta som en Valiumpumpad pensionär. Mycket har hänt sedan dess. De elektroniska inslagen är idag synonyma med Teddybears sound och de har hunnit samarbeta med många tunga namn inom den svenska artisteliten. Ett antal stora radiohits har det minsann också blivit på vägen.

Nu är det snart dags för Stockholms nallebjörnar att släppa en ny skiva och detta uppmärksammas på ett intressant sätt... Varje vecka tills Teddybears släpper sitt kommande album "Devil's Music" i slutet av denna månaden ger Discobelle dig en exklusiv remix eller mash up av låtarna från plattan. Lyssna här:

http://www.discobelle.net/2010/03/10/teddybears-rocket-calculator/

Klicka gärna runt lite på Discobelle's hemsida och läs om vad de pysslar med. Detta kanske inte intresserar de av våra läsare som enbart lyssnar på rock/hårdrock/metal, men har du minsta intresse av elektronisk musik så har Discobelle massor att erbjuda!

Ska bli kul att höra Teddybears' originalversioner när plattan släpps, så man kan jämföra med remixarna... Tills dess: Skruva upp basen och crank it up!

Martin
Twist Action Heroes

Queens Of The Foo Fighting Mustasch...

Hörde och såg en låt med danska bandet Black City för ett par dagar sedan. Det lät som en blandning av Queens Of The Stone Age, Foo Fighters och - inte helt oväntat - Mustasch.
  
Referenserna återfinns också till viss del i videon till låten "Summertime", som har en skön melodi och känns lite lagom sommarsvängig. Kallar man sig Black City och låter Mustasch så måste man, i alla fall i min värld, se till att leverera för att det inte ska bli pannkaka - och det tycker jag nog att dessa danska skallar gör. Ska bli intressant att höra mer, sökte lite, men hittade ingen info om kommande släpp.



Efter att ha lyssnat på låten några gånger känns det som en låt som kommer ligga i spellistan ett par veckor och sedan försvinna bort i bruset. Kanske plockas den upp om några år och påminner om svunna, goda tider. Hur som helst kommer den att spelas i Vinylbaren den 19 mars...

Olle
Twist Action Heroes

Upphittat: Bortglömd låt!

Satt och slösurfade igår som man gör om kvällarna i väntan på att vädret ska tillåta att man umgås med folk utomhus. Kom då plötsligt att tänka på en låt jag var helt såld på när den kom, men som jag inte hört på flera år. Den heter "No Ticket" och bandet heter Headswim. Check it out:



Denna låten har jag på en samlingsskiva som jag fick gratis till en Kerrang!-tidning sommaren 1998 och jag fastnade för den direkt. Det är något hypnotiserande med låtens sound. Headswim finns tyvärr inte på Spotify och enligt vad jag läst mig till blev de inte långvariga på sitt skivbolag (Sony Music) på grund av uteblivna kommersiella framgångar. Tråkigt. Det finns dock en torftig (icke officiell?) MySpace-sida - alltid något:

http://www.myspace.com/headswim 

Tänkte detta kunde vara en soft start på veckan och en liten kontrast till min senaste text om Dark Funeral. Från satanisk och ödesmättad black metal till soft och stämningsfull indie...

Martin
Twist Action Heroes


Dark Funeral + Zonaria + Nefarium på KB i Malmö, 100306

För det första ska det sägas att jag inte kommer skriva något alls om förbanden, då jag faktiskt inte såg dem. Eftersom jag skulle spela skivor på Distortion direkt efter konserten var jag tvungen att hinna med en del förberedelser, som jag inte hunnit tidigare under dagen som ett direkt resultat av att jag är dum i huvudet och sov till 15.00...! Nog om det. Några bekanta som varit på plats i tid tyckte att förbanden gjort ett bra jobb, så vi får lita på deras omdömen.

Så till Dark Funeral. Första gången jag kom i kontakt med detta herrskap var 1996 när de släppte plattan "The Secrets Of The Black Arts". De var då något av det ondaste jag hört i musikväg. Feta symfoniska gitarrmattor ackompanjerade av trummor i ett tempo som fick en Ferrari att verka långsam. Ovanpå detta mörka ljudlandskap låg en totalt vansinnig skriksång. Texterna ska vi inte ens prata om, men man kan väl konstatera att de inte precis verkar vara killarna som hänger i kyrkan om söndagarna... Såhär såg de ut på den tiden:

Dark Funeral 1996

Jag hade aldrig sett Dark Funeral live tidigare, så jag har inget att jämföra med, men jag tyckte det kändes som ett rutingig rakt igenom. Jag kan definitivt förstå varför. Först och främst var det ganska lite publik; jag skulle uppskatta besökarantalet till max 200 personer. Det var dessutom ganska ljust i hela lokalen och mellan varje låt hörde man hur ett betydligt muntrare band svängde loss inne i Vinylbaren. Inte optimal stämning för att bevittna en ödesmättad black metal-konsert.

Rutingig eller inte, något som måste framhållas är bandets musikaliska insatser! Gitarristerna, Lord Ahriman (bandets grundare) och Chaq Mol, är ruskigt tighta och de symfoniska melodiska gitarrslingorna satt där de skulle. Basisten B-Force gör inte så mycket väsen av sig på scen, men gjorde exakt vad som behövdes för att ge en botten åt det massiva gitarrmanglet. Vokalisten (hm, tyckte inte "sångaren" kändes riktigt rätt i sammanhanget) Emperor Magus Caligula låter ungefär som på skivorna med sin gälla skrikröst. Kan dock tycka han var ganska tråkig på scen, då han i princip bara stod rakt upp och ner och skrek. Hade förväntat mig lite mer performance från honom. Men som sagt: En trött publik får ofta se ett trött band.

Så till Dominator då, trummisen som inte missar ett slag under hela konserten. Han var ensam värd inträdet, för jävlar i min lilla låda vad han lirade! Tror aldrig jag sett en trummis spela så fort live utan att förlora kontrollen eller tappa tempo - riktigt imonerande! Sammantaget kan sägas att det var en helt OK konsert, men inte mer. Klanderfritt muciserande, men som sagt: Lite segt och oinspirerat. Hade nog förväntat mig ett lite mer galet framträdande med tanke på bandets rykte och image.

Officiell hemsida: http://www.darkfuneral.se/

Intressant att notera på bandets hemida att inte ens de mest beryktade black metal-banden idag räds att använda Twitter, Facebook och liknande kanaler för att marknadsföra sig. När de första black metal-banden kom i början av 90-talet vågade man ju knappt köpa deras skivor, haha! Denna norsk/svenska undergroundrörelse var med sina öppet satanistiska åsikter väldigt kontroversiell och diverse mord och kyrkbränder gjorde inte ryktena mindre smaskiga. Det pratades om att levande djur offrades under riter, präster mordhotades och så vidare. Sant eller inte, att se en kille som kallar sig Lord Emperor Caligula sitta och twittra känns plötsligt lite lagom sataniskt och blodigt...

Många som var på konserten dök sedan upp på Distortion och röjde loss. Kul att se! Med tanke på Dark Funeral's publik bjöds det därför på lite extra mycket metal, vilket verkade uppskattas av de som var där. En grym lördag på många sätt!

Martin
Twist Action Heroes


Då var det minsann lördag igen!

Olle är Göteborg för att DJ:a på en privat fest, så ikväll ställer jag mig i DJ-båset på Distortion ihop med Martin Rhyder, som annars är trummis i Malmöbandet Chains. Ska bli kul att se hur det slutar...!

Innan dess beger jag mig till KB för att kolla in galningarna i det gamla kultförklarade black metal-bandet Dark Funeral. Ska bli jävligt kul att se - mer om det imorgon...

Distortion

Med anledning av ovanstående gig tror vi att många av dem som lämnar KB efter konserten kommer att vara sugna på ännu mera metal, så ikväll på Distortion testas ett nytt koncept med BARA metal i alla dess former på stora dansgolvet, medan lilla dansgolvet kör blandad rock/hårdrock från 50-tal till nutid som vanligt. Ska bli roligt att se vad publiken tycker om detta upplägg!

Först av allt är det dock dags att duscha av sig baksmällan från gårdagens madness...

Ses ikväll!!!

Martin
Twist Action Heroes

En solig dag i fyndens tecken...

När jag idag välkomnades av solens milda värme som ömsint omfamnade min vinterfnasiga och köldskadade lekamen kände jag för första gången på länge en sann tillfredsställelse av att bara leva. Tyvärr gör ju jobbet att man trots detta lyckorus tillbringat större delen av dagen inomhus, men bara synen av solen genom fönstret bidrar till att pulsen ökar och en känsla av allmänt välbefinnande sprider sig i kroppen.

Det finns således hopp om livet även i år och en absurd längtan efter lata dagar i Folkets Park, bad i Västra Hamnen, promenader längs Ribersborg och galna upptåg i nätter som aldrig tar slut tar över all normal tankeverksamhet. Jag tror inte att jag är skapt för att leva i detta klimat. Eller är det kanske så att våra bistra vintrar gör min kärlek till solen och värmen ännu starkare? Vad vet jag.

Jag kan hur som helst inte beskriva i ord hur mycket jag längtar efter sommaren och jag hoppas av hela mitt hjärta att den blir lika fin som förra året. Det enda smolket i glädjebägaren är att det är för mycket (!) bra festivaler och konserter i år! Jag har helt enkelt inte råd och möjlighet att åka på allt jag vill. Snacka om I-landsproblem, men det är faktiskt irriterande. Sonisphere, Sweden Rock Festival, Metaltown, West Coast Riot, Kiss och AC/DC = ca 15,000:- om man räknar in mat och resor. Det är nästan lika mycket som den där New York-resan jag så länge velat göra... Fan. Man borde blivit kriminell.

Dyra var däremot inte mina skivfynd som jag sprang på hos Repeat Records i Lund idag! För den nätta summan om 240 riksdaler fick jag följande:

* L.A. Guns - "L.A. Guns" (1988) i originalpress på vinyl. I perfekt skick! Classic sleaze...



* The Hellacopters - "By The Grace Of God" (2002) i USA-press med bonusspår på digipack-CD. Nu har jag detta mästerverk i tre olika exemplar, men den var så jävla snygg!

The Hellacopters – It's Good But It Just Ain't Right

The Hellacopters - By The Grace Of God

* Iggy & The Stooges - "Raw Power" (1973) remastrad på CD. Punkfarfar i sina glansdagar!

The Stooges – Raw Power

* The Kinks - "Kinks" (1964) på CD. Så klassiskt att kommentarer är överflödiga.

The Kinks – You Really Got Me

* Ulf Lundell - "Män utan kvinnor" (1997) på CD. Han är som bäst när han är riktigt bitter och nydumpad.

Ulf Lundell – Fullt Ut

Väldigt blandad kompott, men alla dessa plattor är definitivt värda en lyssning om du inte redan hört dem!

Tycker fortfarande det är fantastiskt att gå in i riktiga skivbutiker och känna den där speciella lukten som påminner lite om gammalt bibliotek. Gå runt och bläddra och titta på alla omslag. Låta sig förföras på nytt av någon gammal klassiker man kanske haft på kassett när man var liten och unna sig att faktiskt köpa skivan. Nicka lite medhållande åt någon annan nörd som håller i en skiva man själv älskar.

Spotify, YouTube och Pirate Bay i all ära, men visst är det roligare att faktiskt köpa en skiva och sitta och bläddra i häftet medan man suger in musiken tillsammans med texterna? Eller är det kanske jag som börjar bli gammal?

Martin
Twist Action Heroes



Det finns som bekant fredagar och lördagar...

...sedan finns det söndagar och måndagar. De är inte alltid lika roliga. Då kan man skriva en låt om det också...

Thåström – Söndagmåndagsång

Även det kan vara hjärtskärnade vackert. Ibland.

Martin
Twist Action Heroes

RSS 2.0