Dark Funeral + Zonaria + Nefarium på KB i Malmö, 100306

För det första ska det sägas att jag inte kommer skriva något alls om förbanden, då jag faktiskt inte såg dem. Eftersom jag skulle spela skivor på Distortion direkt efter konserten var jag tvungen att hinna med en del förberedelser, som jag inte hunnit tidigare under dagen som ett direkt resultat av att jag är dum i huvudet och sov till 15.00...! Nog om det. Några bekanta som varit på plats i tid tyckte att förbanden gjort ett bra jobb, så vi får lita på deras omdömen.

Så till Dark Funeral. Första gången jag kom i kontakt med detta herrskap var 1996 när de släppte plattan "The Secrets Of The Black Arts". De var då något av det ondaste jag hört i musikväg. Feta symfoniska gitarrmattor ackompanjerade av trummor i ett tempo som fick en Ferrari att verka långsam. Ovanpå detta mörka ljudlandskap låg en totalt vansinnig skriksång. Texterna ska vi inte ens prata om, men man kan väl konstatera att de inte precis verkar vara killarna som hänger i kyrkan om söndagarna... Såhär såg de ut på den tiden:

Dark Funeral 1996

Jag hade aldrig sett Dark Funeral live tidigare, så jag har inget att jämföra med, men jag tyckte det kändes som ett rutingig rakt igenom. Jag kan definitivt förstå varför. Först och främst var det ganska lite publik; jag skulle uppskatta besökarantalet till max 200 personer. Det var dessutom ganska ljust i hela lokalen och mellan varje låt hörde man hur ett betydligt muntrare band svängde loss inne i Vinylbaren. Inte optimal stämning för att bevittna en ödesmättad black metal-konsert.

Rutingig eller inte, något som måste framhållas är bandets musikaliska insatser! Gitarristerna, Lord Ahriman (bandets grundare) och Chaq Mol, är ruskigt tighta och de symfoniska melodiska gitarrslingorna satt där de skulle. Basisten B-Force gör inte så mycket väsen av sig på scen, men gjorde exakt vad som behövdes för att ge en botten åt det massiva gitarrmanglet. Vokalisten (hm, tyckte inte "sångaren" kändes riktigt rätt i sammanhanget) Emperor Magus Caligula låter ungefär som på skivorna med sin gälla skrikröst. Kan dock tycka han var ganska tråkig på scen, då han i princip bara stod rakt upp och ner och skrek. Hade förväntat mig lite mer performance från honom. Men som sagt: En trött publik får ofta se ett trött band.

Så till Dominator då, trummisen som inte missar ett slag under hela konserten. Han var ensam värd inträdet, för jävlar i min lilla låda vad han lirade! Tror aldrig jag sett en trummis spela så fort live utan att förlora kontrollen eller tappa tempo - riktigt imonerande! Sammantaget kan sägas att det var en helt OK konsert, men inte mer. Klanderfritt muciserande, men som sagt: Lite segt och oinspirerat. Hade nog förväntat mig ett lite mer galet framträdande med tanke på bandets rykte och image.

Officiell hemsida: http://www.darkfuneral.se/

Intressant att notera på bandets hemida att inte ens de mest beryktade black metal-banden idag räds att använda Twitter, Facebook och liknande kanaler för att marknadsföra sig. När de första black metal-banden kom i början av 90-talet vågade man ju knappt köpa deras skivor, haha! Denna norsk/svenska undergroundrörelse var med sina öppet satanistiska åsikter väldigt kontroversiell och diverse mord och kyrkbränder gjorde inte ryktena mindre smaskiga. Det pratades om att levande djur offrades under riter, präster mordhotades och så vidare. Sant eller inte, att se en kille som kallar sig Lord Emperor Caligula sitta och twittra känns plötsligt lite lagom sataniskt och blodigt...

Många som var på konserten dök sedan upp på Distortion och röjde loss. Kul att se! Med tanke på Dark Funeral's publik bjöds det därför på lite extra mycket metal, vilket verkade uppskattas av de som var där. En grym lördag på många sätt!

Martin
Twist Action Heroes


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0