Ny vecka, nya tag...
En helt ledig helg har förlöpt för oss båda och vips så var det måndag igen. Inte så mycket att orda om. Det har gått lite trögt med bloggandet senaste veckan och det får det väl göra ibland. Har inte hänt så mycket som varit värt att skriva om faktiskt. Jag köpte en hel hög med nya skivor i fredags, vilket dock var gött! Blev lite nytt godis och några gamla klassiker. En av plattorna som äntligen införskaffades var den fina samlingen "This One's For Rock'n'Roll" med Hanoi Rocks, som jag länge gått och sneglat på.
Hanoi Rocks är ett band som "alltid" funnits i mitt medvetande (minns dem redan från gamla OKEJ-tidningar när jag var liten), men som jag inte lyssnade in mig på ordentligt förrän jag och Olle började umgås. Han var rätt inne på dem när vi lärde känna varandra hösten 2007 och det var en av de första konserterna vi gick på tillsammans på KB i februari 2008. Eftersom bandet upplöstes kort efter den turnéen är jag jävligt glad att vi var där.
Hanoi Rocks är verkligen legendariska och var extremt stilbildande när de slog igenom under tidigt 80-tal. De inspirerade minsann giganter som Mötley Crüe och Guns n' Roses i början av deras karriärer, men har naturligtvis även inspirerat många andra band som exempelvis våra älskade Backyard Babies.
Ryktena och skrönorna om dessa galningar är oändliga, men att de levt hårt och gått igenom en hel del under årens lopp är då inte att ta miste på. Konstanta medlemmar har endast varit gitarristen Andy McCoy och frontmannen Michael Monroe - i övrigt har bandmedlemmar kommit och gått. Och tyvärr även dött. Deras trummis Razzle blev ju 1984 tragiskt ihjälkörd av ingen mindre än Vince Neil från ovan nämnda Mötley Crüe när de kom på den briljanta idéen att köra bil efter ett massivt alkohol- och drogintag. Illa.
Hanoi Rocks är ett band som "alltid" funnits i mitt medvetande (minns dem redan från gamla OKEJ-tidningar när jag var liten), men som jag inte lyssnade in mig på ordentligt förrän jag och Olle började umgås. Han var rätt inne på dem när vi lärde känna varandra hösten 2007 och det var en av de första konserterna vi gick på tillsammans på KB i februari 2008. Eftersom bandet upplöstes kort efter den turnéen är jag jävligt glad att vi var där.
Hanoi Rocks är verkligen legendariska och var extremt stilbildande när de slog igenom under tidigt 80-tal. De inspirerade minsann giganter som Mötley Crüe och Guns n' Roses i början av deras karriärer, men har naturligtvis även inspirerat många andra band som exempelvis våra älskade Backyard Babies.
Ryktena och skrönorna om dessa galningar är oändliga, men att de levt hårt och gått igenom en hel del under årens lopp är då inte att ta miste på. Konstanta medlemmar har endast varit gitarristen Andy McCoy och frontmannen Michael Monroe - i övrigt har bandmedlemmar kommit och gått. Och tyvärr även dött. Deras trummis Razzle blev ju 1984 tragiskt ihjälkörd av ingen mindre än Vince Neil från ovan nämnda Mötley Crüe när de kom på den briljanta idéen att köra bil efter ett massivt alkohol- och drogintag. Illa.
Låten "Tragedy" ovan är från debutplattan "Bangkok Rocks Saigon Shocks Hanoi Rocks" som släpptes 1981. Som det står att läsa i boken som följde med samlingsplattan: "In years to come, people would come to call their music glam, trash, punk, rock, metal, pop...you name it. Monroe and McCoy called it rock'n'roll." Tycker det sammanfattar deras stil och attityd ganska väl, då de har ett väldigt säreget sound som mycket riktigt är svårt att sätta etikett på.
Då deras äldre plattor inte är helt lätta att hitta på CD kan jag varmt rekommendera samlingen om du inte redan har den. Den sammanfattar hela deras karriär ganska väl och är dessutom snyggt paketerad, vilket alltid är kul för oss som fortfarande köper skivor!
Martin
Twist Action Heroes
Kommentarer
Trackback
